ronalds and garfunkels den

Igår var Garfunkel och jag samt några till av våra vänner och tittade på när en tidigare klassförståndare till oss spelade på club liqueur. Pil Von Stonken som min gamla klassföreståndare heter, såg lite orolig ut till en början på scenen. Men efter första låten så exploderade han och hoppade runt som en duracellkanin. Alla i bandet hade på sig ett par röda Julian Red-byxor, vilket jag tyckte var lite fantasifullt och fräckt. Men jag kunde inte låta bli att ogilla basistens linne som förstörde till stor del hela bandets image. Om man struntar i basistens linne och lyssnar på deras musik istället som man kom dit för , så presterade de riktigt bra. Blev förvånad av hur bra de var, jag hade ändå ganska höga förväntningar eftersom jag hört några av deras låtar tidigare. Vår klassföreståndare hade nämligen spelat upp de för oss under hans gympalektioner(han är alltså gymnastiklärare, det ryktas även att han är med i det svenska skogshuggar-landslaget. Hur hinner han med allt?). Efter att bandet hade spelat klart (höll inte på och spelade i mycket mer än 30 minuter) så avnjöt jag en sista pilsner innan jag kilade iväg ifrån "the club" med mina freundes.




Här är de "Lemmy Caution Strikes Back", bandnamnet somjag glömde nämna. Lägg märke till deras briljanta namn.

Ronald